Ibland vill jag gråta en skvätt när jag har tagit en så urusel bild. Men så kommer jag på att jag inte är proffsmatfotograf och då känns allt lite bättre.

Nu har vi i alla fall hitta en laddare till megabra kameran så iphonebilderna blir ett minne blott.

Lunch då. Något som de flesta brukar äta. Kan bli dyrt om man äter något fancy. Eller så blir det billigt och man äter något fancy i alla fall.

Överbliven rödbetssallad med feta och ruccola, kokt ägg och en skivad avokado. Asså kom igen nu!! Det här kan ett embryo laga, typ. Man kan äta det till middag också. Bara så ni vet menar jag.

1. Jag äger endast en campingugn som har en timer på en timme. 2. Jag lagade pulled pork som tar fem timmar.

Det går alltså att laga långkok i en campingugn. Jag var tvungen att plugga just den här dagen så jag satt hemma och varje timme vred jag upp timern. Vad gör man inte för matens skull.

Det var en liten fläskkarré som jag smetade in med Sweet Baby Rayssås och körde på 100 grader. Sen åt vi med coleslaw.

Gör en sås på yoghurt, lite majjo, massa dijon, pressad vitlök, honung, salt, peppar och citron. Låt stå medan du förbereder grönsakerna. Vitkål, morot, lök och äpple. Skiva kål tunt, riv resten av grönsakerna. Blanda runt grönsaker och sås och låt stå i 5 minuter. Ät. Standard.

En vacker dag för längesedan åt jag på Gastrologiks backficka Speceriet. De har tre rätter på lunchmenyn och jag åt självklart korv. Det är litet, mysigt och nära mitt jobb. Att man sedan får dricka vatten ur vinglas på lunchen en vardag gör i alla fall mig lite gladare.

Min viltkorv med rotfrukter, senapssky och majonnäs var riktigt riktigt bra. Korven i all ära men rotfrukterna snodde showen. Mjuka, mysiga och enkla. Men våga vägra potatis, så den åt jag inte. Men kolla på rätten! Mer vardagslyx att få lunchen fint upplagd. Något som jag kanske bör öva lite på.

Har även hört att deras kyckling med sallad och majjo är brutal. Den såg brutal ut också. Brutalt god vill säga. Speceriet ligger i korsningen Artillerigatan/ Riddargatan.

Senapsskyn snålades det med en aning. Om man ska klaga pyttelite. Tack vare denna lunch har jag återupptäckt eller snarare upptäckt kålroten. Så gullig och gul. Han kommer tillbaka här på bloggen (kålroten alltså, den känns maskulin).

Tack!